De som höll oss fångna
bad oss att sjunga,
de som släpat bort oss
bad om glada visor:
”Sjung för oss en sång från Sion!”

Denna dag, onsdagen den 14:e oktober, då riksdagen svalde FRA-betet med hull och hår, har inte varit en av de bästa. Jag vill men orkar inte skriva något. Istället har jag letat upp något tämligen tidlöst.

Några härliga bloggare jag får försöka trösta mig med är: Emma, Farmor Gun, Calandrella, Joshen, Mary, Mikael, Mark och Hyenan. Och många fler därtill.

SvD skriver, fler artiklar. DN skriver inte, utan toppar med mäklarbåg. Tack.

När Frihetskampen nu är vunnen, flyger örnarna högt över himlavalvet, och folkets öronbedövande jubel saknar gränser. Samhällets och Kulturens harmoni är tryggad, ty hoten mot stabiliteten, är ett minne blott. Människorna dansar och sjunger bekymmerslöst, och barnen sover tryggt i sina mjuka sängar.

[Edit:] Nu får vi veta (SvD, DN, SR) att den franska modellen blivit populär hos republikens entusiastiska ambassadpersonal i Stockholm. En grupp beslutsamma missjöer har besökt riksdagsledamoten Camilla Lindberg (FP) för att påpeka för henne att hennes åsikter är felaktiga. Camilla Lindberg var den ende alliansledamot som hade modet att rösta nej i riksdagens FRA-omröstning i fjol, och hon har varit fortsatt aktiv i integritetsfrågor. Missa inte: Camilla själv,  HAX, Tim, Anaïs igen eller Andreas.

Dessa obetydliga rader är i högsta grad inspirerade av Anaïs fina bevakning av Frankrike, men även den gode HAX har utan tvekan med sin energiska EU-rapoortering inspirerat mig. Och det är ingen hemlighet att Hyenans blodtörst också är en källa till energi och inspiration för mig.

Frågan gäller naturligvis de högaktuella turerna kring HADOPI-lagen (F)(GB) i den Franska verkligheten.

DN SvD

TV-6 har precis sänt sista avsnittet av Dexter (säsong 3). Om du mot förmodan missat denna fantastiska TV-serie: Dexter jobbar som kriminaltekniker på Miami-polisen. Han är specialiserad på blodstänk. Han är en schysst, möjligen något tillbakadragen, vanlig kille. På ytan! Men på fritiden är han en flitig seriemördare. Men han mördar efter en mycket strikt och konsekvent moralkodex. Han mördar bara riktigt stygga människor, och bara de som undsluppit rättvisan. Han är fullt medveten om sin emotionella störning, men är ändå smart nog att kunna smälta in i alla sammanhang.

Riktiga Dexternördar (värre än jag) såg kanske avslutningen för länge sedan, men jag valde att följa denna säsong på TV6. Jag menar att  Dexter måste vara 2000-talets bästa TV-serie. (Entourage? Knappast! Lost? Försök inte! 24?? Fel blogg!!)

Här har vi suveräna karaktärer och grymt intelligent (och ständigt dubbelbottnad) dialog. Jag tycker att dialogen, ihop med den inre monologen var suverän i S3. Egentligen tycker jag nog att storyn i säsong 2 var ett strå vassare. Händelseutvecklingen med Miguel Prado (åklagaren i S3) tycker jag var lite väl förutsägbar (sedan typ avsnitt 4) men det gjorde inte så mycket, eftersom Prado var en så bra karaktär. Men visst har S3 många bändande ögonblick: Prados tal till Dexter på svensexan (avsnitt 11) var en riktig höjdare. Sedan: upptrappningen och avslutningen i avsnitt 12, jag säger bara wow!

Det stora är nu att S4 börjar sändas på Showtime om redan en vecka, jag är sjukt laddad. Frågan är bara: ska man skaffa Showtime – verkar finnas på ComHem – eller skaffa avsnitten via andra tillgängliga media…

Donuts, anyone?

[Edit:] Showtime i Europa (eller i alla fall här) har en annan tablå än i USA. No Dex:4 here. Så alternativa möjligheter får undersökas. Ok ärligt talat, S4:E1 var sjukt bra.

Andra om Dexter:  Ynka, Crazy, Cageman

]]> http://vaderkvarnen.wordpress.com/2009/09/21/blod-min-alskling/feed/ 3 Väderkvarnen Dex2 http://vaderkvarnen.wordpress.com/2009/09/12/rattvis-trygghet-antligen/ http://vaderkvarnen.wordpress.com/2009/09/12/rattvis-trygghet-antligen/#comments Fri, 11 Sep 2009 22:30:43 +0000 Väderkvarnen http://vaderkvarnen.wordpress.com/?p=115 ]]>  

Stockholm, Republiken Sverige, Icke avlägsen framtid

Presidentparet Filip och Fredrika Rehn sitter och småpratar vid frukostbordet. 

- Lite småsnöpligt det där med polischefen.

- Ja ja hon larmade Säpo menaru?

- Jo precis, men ingen kom fast hon låg med brutet ben.

- Snöpligt å snöpligt… Å ena sidan häller jag med, men å andra sidan visar det hela att Rättvisereformen fungerar.

- Va?

- Jo förståru, när gamlingarna som bor på tillexempel Attendi Care trycker på larmet kan de aldrig vara säkra på att hjälp kommer. Då måste det rättvisaste i världen vara att polischen får samma bemötande. Lika för alla, inga gräddfiler!

- Ah, jo du har en poäng där älskling. Kanske jag kan spinna vidare på det rättvisespåret i TV-studion i kväll.

- Absolut. Om man höjer blicken så kan man ju vidga resonemanget till avlyssningen.

- Signalspaningspaningsdirektivet ?

- Ja men vi två kan ju prata klarspråk här. Om vi avlyssnar alla, alltid, då blir det ju mycket mera rättvist än om vi bara skulle avlyssna misstänkta. 

- Jo precis, och…

- Och om jag får fortsätta. Så har vi ju haft en del olycksfall i arbetet då vi har avlyssnat oskyldigt misstänkta. Synnerligen otrevligt. Men om vi avlyssnar alla är ju ingen misstänkt på förhand, och ingen behöver känna sig oskyldigt misstänkt.

- Genialt, verkligen.

- Tack jag vet. Rättvisan blir hundraprocentig.

- Och alla blir glada.

- Just så.

Tyvärr saknar Väderkvarnen uppgift om vem som är president respektive republikens första dam i detta samtal, och avstår från att spekulera, men välkomnar läsarnas funderingar varmt.

En ofta läsvärd karamellkokerska skriver om utsatthet. Små fåglar, och stora, bloggar oförtrutet om journalisthyckleri och SJ-pudlar. Andra bevingade småkryp låter oss vänta med spänning på nästa välskrivna blogginlägg. Samtidigt jagar andra köttätare vidare med djurisk frenesi efter råttor, terrorister och orättvisor. En luttrad Norrtäljedam visar prov på lateralt tänkande. Och en viss Facebookvägrare funderar kring hur internet förändrat våra hjärnor. Men trots The Telegraphs påstående att:

”35) Concentration
What with tabbing between Gmail, Twitter, Facebook and Google News, it’s a wonder anyone gets their work done. A disturbing trend captured by the wonderful XKCD webcomic.”

visar en riktig tungviktare att han inte förlorat sin koncentrationsförmåga.

Sverige, Stockholm, februari 2010

I en stämingsansökan inlämnad till Stockholms tingsrätt kräver Universal Music Publishing Stockholms kommunala musikskolor på ett rekordbelopp på 980 miljoner kronor. Väderkvarnen frågar bolagets vd Martin Ingeström om beloppet inte är i överkant:

”Nej absolut inte. Våra experter har räknat på detta mycket noggrant. Det handlar om att musik använts på ett otillåtet sätt ända sedan 1960-talet. Detta handlar inte om girighet, men rätt skall vara rätt. Bland annat har musik av Beatles, Simon&Garfunkel, Madonna och Metallica, använts på ett felaktigt sätt.”

På frågan om hur Stockholms Stad skall ha råd med en så stor nota svarar Ingeström: ”Vi är inga profitörer, självklart vill vi utarbeta en långsiktig och rimlig avbetalningsplan i samarbete med staden.”

Vi frågar till sist varför endast Stockholms kommun skall stämmas: ”Vi ser Stockholm som ett oerhört viktigt pilotfall. Men framöver kommer vi att beta av alla kommuner i landet.”, svarar en självsäker Ingeström.

Väderkvarnen har utan framgång sökt företrädare för Stockholms Stad för en kommentar.

SvD DN

Nyare: SvD DN

Ännu nyare: SvD

Se Wikipedia om begreppet statsbärande parti.

Lyssna på Godmorgon Världen om samma begrepp.

Riksdagen, Sverige, onsdagen den 13:e oktober 2010

Statsminister Theodor Rehnstiernas anförande vid riksdagens partiledardebatt den 13 oktober 2010

Det talade ordet gäller.

Herr talman! Ärade ledamöter av denna vackra kammare.

Det svenska folket har ännu en gång valt att ge Allians för Sverige det fortsatta förtroende att leda landet. Vi fyra Allianspartier avser att fortsätta förnyelsen av Sverige. Vi kommer att fortskrida längs den inslagna vägen. Den långa färden bort från det av socialdemokratin så genomsyrade Sverige vi alla upplevt, har bara börjat.

Många har förvånats av mitt partis snabba framgångar. I valet för fyra år sedan stod mitt parti utanför riksdagen.  I valet för fyra år sedan fanns det de som skrattade åt oss. Ändå står jag här i kammaren idag som statsminister. Massmedia har gått från att håna oss till att gratulera oss för det de idag beskriver som en jordskredsseger. Själv vill jag inte använda så stora ord. Jag vill bara ödmjukt tacka det svenska folket för det stora förtroende de visat oss.

Kriserna i vårt land under de gångna tolv månaderna har avlöst varandra. De våldsamma kravallerna i Malmö, Göteborg, Stockholm och på flera andra platser i landet har visat oss att hoten mot stabiliteten i samhället är många. Mitt parti gick till val på frågan om stabilitet och trygghet för svenskarna. Det Svenska folket har valt att lyssna till mitt parti.

Det skrämmande H1N1-viruset skördade blott fyra svenska liv, men när viruset muterade till dagens fruktansvärda H1N2 fick vi en kris av aldrig tidigare skådade proportioner. Det nya viruset slog urskiljningslöst. Min mycket nära vän, och företrädare på partiledarposten, Jimmie Åkesson, var bara en av  de tusentals svenskar  vars liv viruset släckte.  Ändå var denna grymma epidemi bara början på vårt lands svårigheter.

Kära ledamöter, jag behöver inte tala om för någon av er, vad det blodiga terrordådet lördagen den 13:e mars mot Schlagerfestivalen i Globen inneburit för oss svenskar. Jag saknar ord för att beskriva min sorg och bestörtning inför denna tragedi som tog 4808 liv denna mörka lördagsnatt. Denna händelse fyllde oss alla med en omänskligt stor sorg. Men inte bara sorg utan även en oerhörd rädsla.

Men denna rädsla har samtidigt skänkt oss ett uppvaknande. Det svenska folket har insett att hoten mot oss är många. De har förstått att hoten finns överallt. Och de har valt mitt parti för att möta dessa hot. Men mitt parti är inte ensamt i kampen. Utan en enig Allians för Sverige skulle vi aldrig kunna kämpa effektivt för att skydda moder Svea från yttre hot, och för att rena henne från farorna inifrån. Alliansen vet vad som krävs för att möta hoten. Men, kära ledamöter från oppositionspartierna,till er vill jag säga: Detta är en stor uppgift som som kräver stark sammanhållning. Är ni inte med oss då är ni mot oss. Mot oss, mot svenskheten, och mot Sverige.

Ingen, absolut ingen, har tjänat något på detta bestialiska terrordåd. Men vi har lärt oss att resurserna för monitorering måste mångfaldigas. Terrorister och grova brottslingar använder dagligen avancerad elektronisk kommunikation för planering och styrning av mörka agendor. Men låt oss inte heller glömma all demokratifientlig agitation som alla subversiva krafter bedriver. Det faller sig högst naturligt att utöka granskningen av elektronisk och social kommunikation. Interaktionen mellan dessa element sker ju inte bara elektroniskt utan även ute i verkliga livet. Terroristerna bakom terrordådet den 13:e mars är okända. De är ännu på fri fot. Men jag lovar er, kära ledamöter, och kära svenska folk, rättvisa kommer att skipas. Ordningen kommer att återställas.

Att skydda svenska liv och intressen är av högsta prioritet för oss. En tynande skara människor har klumpigt försökt missbruka begreppet personlig integritet. Genom långsökta retoriska krumbukter försöker dessa individer påskina att det skulle finnas någon slags motsatsförhållande mellan personlig integritet och ett tryggt land. Ingenting kan vara mer fel. Jag säger bara: Försök att prata om er oro för det ni kallar personlig integritet med alla anhöriga till de 4808 dödsoffren i 13:e marsdådet. Nej kära ledamöter, ett tryggt land är själva grundförutsättningen för trygga medborgare. Och otrygga medborgare kan aldrig vara fria.

Räddslan inför alla dessa hot jag här talat om är stor. Men låt oss gemensamt ta denna rädsla vända den till något positivt. Vi kan ta den och vinna kraft ur den. Som ledare för det statsbärande partiet tar jag dessa enorma utmaningar på största allvar. Och det är med största ödmjukhet jag, tillsammans med mina kära Allianskollegor, nu axlar detta enorma regeringsansvar.

Läs även: Statsminister Fredrik Reinfeldts anförande vid riksdagens partiledardebatt den 11 oktober 2006

 Rrrrr….. Ring!

Adam sitter på golvet och leker. Han hinner rusa till dörren och öppna före mamma Klara. Där står en farbror i lång rock.

- Hej lille vän vad heter du?

- Jag heter Adam. Va heter du?

Farbrorn bara ler. 

- Jaha Adam, å vad tycker du om kungen?

- Kungen e dum!

- Bra Adam, säger farbrorn och räcker fram en stor röd karamell. Är din mamma hemma?

- MAMMA!! Det står en gubbe här!

Adams mamma kommer till dörren.

- Jaha?

- Hejsan. Jag kommer från Demokratikontoret. Jag har ett par frågor. Ren rutinprocedur.

- Ja hej. Stig in, stig in. 

Den snälla farbrorn har roliga roliga skor. Dom är gula. Fast han tar inte av dom när han följer mamma till köket. Han öppnar en stor svart bok och frågar:

- Du heter Klara Holmgren?

- Javisst. Får jag bjuda på lite kaffe.

- Det behövs inte. Gift med Stefan Holmgren?

- Ja, det stämmer.

- Får jag fråga vad du tycker om kungahuset? 

- Kungahuset är helt onödigt. Jag ser fram emot Frihetsdagen, det gör min man också, när det avskaffas för gott.

Farbrorn med de roliga skorna nickar.

- Vi har sett att din man har ansökt om att åka till United States.

- Ja, just det. Han ska jobba med samarbetsfrågor.

- Vi vet. Det står i registren. 

Klara skrattar nervöst: 

- Är det säkert att du inte vill ha lite kaffe?

- Helt säkert. Adam vill du ha en karamell till?

Adam springer fram till farbrorn:

- Ja tack gärna!

Adam får en röd karamell till. Den smakar jordgubbar.

- Nu är det så här: Våra kollegor på Trygghetsdepartementet har noterat din mans surfvanor. Han verkar vara mycket intresserad av det arabiska språket.

- Jo, det kan stämma.

- Har han haft detta intresse länge?

- Det började i somras tror jag. Det är väl inte olämpligt?

- Självklart inte. Men som du vet värnar vi om goda relationer med United States. Vi vill ju inte att sådana här intressen ska, hur ska jag säga, gå över styr.

- Nej nej, säger Klara förskräckt. Stefan är inte alls sån. Inte det minsta.

- Det tror inte vi heller. Det här är ju som sagt en ren rutinkoll.

- Men… varför frågar ni inte honom? Han är på jobbet nu. 

Farbrorn tittar på klockan.

- Jag vet. Min kollega är där och pratar med honom, just nu faktiskt.

- Jaha, men, jo, ja…  

Farbrorn ser en stund på Klara utan att vika med blicken.

- Låt mig fråga: Är du också intresserad av det arabiska?

- Nej, jag är jättedålig på språk.

- Men du kanske är fängslad av deras kultur?

- Inte alls. Jag tycker mycket om den svenska. Ja, och den amerikanska så klart .

- Mmmm tjaha, säger farbrorn.

Han slår igen sin svarta bok, och meddelar:

- Då var jag klar här, för denna gången. Och nu ska jag fortsätta, vi har mycket att göra.

Farbrorn reser sig och Adam tittar på honom förväntansfullt. Mamma Klara följer farbrorn till dörren:

- Ja men hejdå då.

Farbrorn nickar till svar. Mamma Klara stänger dörren efter farbrorn, och drar en nästan omärkbar suck, men lille Adam hoppas att han kommer snart igen.

*   *   *

Andra som redan redan berört kungahus och integritetsfrågor (i skilda artiklar) är bland andra:

SvD DN Newsmill SvD

Ej heller att förakta är även den ständigt sanningstörstande Statsrådsbloggen eller den evigt subtila Hyenan(!). Men tappra riddare och riddarinnor som vår nye EU-paralementariker, Falkvinge, HAX, Emma och Pär Ström skall inte heller glömmas. [EDIT] And The Josh Too. Insmickrande? Qui? Moi??

Som spelades för hela landet!”

Gråter rakryggad Marjann

Ångrar bara lite grann

Vad gör det om nån liten vik

Viks åt en och annan viktig rik?

När Gutars bästa högst på listan stå

Detaljer löjligt små då glömmas må

 Svd DN Newsmill

Då kollegorna på Badlands-redaktionen nu uppmärksammar Frederick Federleys (C) dubbelnatur, passar Väderkvarnen på att publicera nedanstående lilla obetydliga alster som skrevs för ett år sedan. (Det blev stulet av pirater, men hitttades nyligen av Stockholmspolisen i en sopcontainer, tillsammans med en kopia av Alcatraz-listan.) De flesta av oss minns nog Federleys synnerligen följsamma kursändring i samband med riksdagens FRA-omröstning.

Fjäderlätt

Fjäderlätt han dansar mellan orden rätt

Med slipsen smal och spetsiga skor

Han tror han tycker tänker talar stort i ord

Anförtror sin rara mor och gamla vapenbror

Hör Fjäderlätt lova oss rida stormen ut

Han skall rädda oss å löpa linan ut

Ett stråk av ljus en strimma av hopp

Tändes gnistrande grant men sen brann opp

Så Fjäderlätt i vinden då vinden vänt

Han snurrar lika fort lika lätt som inget hänt

Klädsamt kontemplerat han gör reträtt

Det var svårt inte lätt att i slutet rösta rätt

Se Fjäderlätt sitta god och nätt

Föra sig fint som sig bör på Kanal Ett

Offra sig för större ting än partiets väl

Är starka skäl han förbisett

Newsmill

Samuelsson själv skrev i ett pressmeddelande till TT att hon var ”lockad i en fälla av en illojal medarbetare”. Men då hon senare samma dag tagit avstånd från detta meddelande tolkar Väderkvarnen detta som att Samuelsson missförstått sig själv, och att medarbetaren visst varit  lojal. Vidare säger hon till TT  ”jag vet att jag har mångas förtroende”. SVT har uttalat ett visst tvivel kring detta påstående, men där SVT vacklat har Väderkvarnen gått till botten med frågan.

(Sverige, Gotland, Mycket nära framtid)

Vi intervjuar en inflytelserik person på Gotland, som dock vill förbli anonym:

Hur vill du beskriva Marianne Samuelsson?

En hygglig och lojal vän.

Hur har hon skött sitt jobb som landshövding?

Förstklassigt, så länge jag bott här har jag alltid fått som jag velat.

Jaha trevligt.

Ja mycket!

Kan du ge något exempel på detta ?

Nja, till exempel, min tomt är ju inte så stor, men då jag ville flytta staketet lite mot vattnet så knusslande hon inte. Och… vänta nu jag måste sluta…

Jaha?

Jo, killarna med grävskoporna har precis kommit, jag måste snacka lite med dom.

Tack för pratstunden då.

[klick]